Friktionstest

Hypotes: Jag tror att träklossen har en högre friktion när den dras mot asfalten än mot golvet eller bordet. Eftersom asfalten består av ett mer grövre och ojämnt material än bordet. Eftersom bordet och golvet är mindre ojämna än asfalten, alltså uppstår det en mindre friktion.

Material: träkloss, vikter, dynamometer och våg

Metod:

Börja med att med hjälp av dynamometern dra träklossen över ett av materialen utan vikter. Lägg sedan på en av vikterna, som väger dubbla vikten. Lägg på en vikt i taget och ser hur friktionskraften påverkas och förändras. Upprepa på de olika underlagen genom att lägga på vikterna efter varandra på klossen och mät förändringen.

Resultat:

 Asfalt: Utan någon vikt d så var motståndskraften 1,5 N. Med en vikt blev det 2 N och med två  vikter så blev det 3,5 N.

Golv: Det krävs mer kraft för att träklossen ska dras på golvet än vad det gör över träbänken, eftersom att golvet är mer ojämnt. Utan några vikter är det knappt någon kraft, den uppnår inte ens 0 N. Med en vikt ligger den ungefär på 1 N. När båda vikterna är på uppnås nästan 2 N. Så det har ökat ungefär 1 N per vikt.

Bord: Hann inte.

Slutsats: Min hypotes stämde gällande motståndskraften på ytorna men hann ej prova på borde

Antikens Literaturhistoria

Under antiken kom det mesta av all litteratur från antikens Grekland och Romarriket. Antikens Grekland kan betraktas som grunden för den västerländska civilisationen eftersom det var där demokratin föddes och en kultur som andra västerländska länder tog efter. Grekland hade som en blomstring i form av bildkonst, arkitektur och litteratur. Litteraturen framfördes framförallt i Epik (berättande text), lyrik (dikter och sånger) och Drama (teater). En klassisk epik från denna tidsperiod var Homeros och hjälpeposet. Den romerska kulturen övertog den grekiska för det mesta och spred den vidare runt om i Medelhavet.

Iliaden är ett av de äldsta exemplaren av grekisk litteratur som bevarats. Epiken handlar om hjältar som Akilles, Agamemnon och Hektor som strider i det Trojanska kriget vilket är världens första krig. Sammanfattat handlar Iliaden om att Trojas prins (Paris) rövar bort Spartas prinsessa (Helena) vilket i sin tur leder Trojas fall och Akilles (grekisk halvgud) död. Illiaden var ett stort diktverk samt var dikter ett vanligt sätt att skriva litteratur på under antiken. Även innehåller Iliaden gudar som var en vanlig sak under den grekiska litteraturen. Texterna var även uppdelade i sånger vilket var en vanlig berättelseform. I början var Iliaden en muntlig historia men skrevs ner till en dikt.

Odysséen handlar även om det trojanska kriget fast det handlar om Kung Odysseus. Odysseus har retat upp den grekiska havsguden Poseidon genom att förblinda hans son Polyphemus. Poseidon lägger då en förbannelse på kungen så att hans hemresa från Troja blir fylld av stormar, tillslut när Odysseus har kommit hem så har det gått tio år. Medan han har varit borta så har det skett en maktkamp i hans rike, men Odysseus hinner hem för en uppgörelse mellan de som vill åt kungatiteln. Odyssén är ett typiskt verk för tidsperioden eftersom det är ett epos. Epos var det vanligaste sättet att berätta historier på, samt eftersom att det var enklare att memorera berättelser då. Som Iliaden innehåller den gudar och var först berättat muntligt, båda två är skrivna av samma författare Homeros

Kung Oidipus är en grekisk tragedi av genren drama. Det börjar med att Oidipus har varit kung i femton år och hans stad drabbas av pest. En budbärare som kan tyda gudarna säger att gudarna straffar dem eftersom en kung som finns i staden mördade förra kungen. Oidipus kommer ihåg att han mördade en gammal man. Oidipus sticker ut ögonen på sig och dör vid en kulle utanför Aten och blir en av Atens skyddsänglar. Drama var en av de tre vanliga genrer att framföra en berättelse, och Kung Oidipus är det mest omtalade dramat. Samt var tragedi vanligt i Antikens Grekland

Forntidens Litteraturhistoria

Forntidens litteraturhistoria sträcker sig ända från 2500 f Kr. med spår av skriftspråk och litteratur. De första spåren av litteratur hittade man bland de gamla flodkulturerna som Babylonien och Egypten. I Babylonien hittade man världens äldsta nedskrivna verk vilket var ”Gilgamesh-eposet”.  Babylonierna skrev på lertavlor med kilskrift. Kilskrift är en sorts skrift med tecken som är uppbyggda av trekantiga och smala kilar. I Egypten skrevs mycket lyrik som främst var religiösa hymner till gudarna. Som farao Echnatons solsånger.

Några verk från den är tiden är bland annat De dödas bok, Rigveda och Gilgamesheposet.

De dödas bok var en egyptisk begravningsbok som användes vid begravningar och var en instruktionsbok inför efterlivet. Så att den avlidne kunde lyckas ta sig till fridens fält vilket är ett mål för alla egyptier. Men hela boken användes inte vid begravning utan man valde ut delar i relevans till status och rikedom. Typiskt för de dödas bok är att det är skrivet i bilder och innehåller många olika gudar. Gudar ansågs vara viktiga i många av verken som skrevs under forntiden. Även så var det lätt att förstå för vanligt folk som inte kunde läsa när man målade upp allting.

Som nämnt tidigare är Gilgamesheposet världens äldsta litteraturverk och skrevs av summerna eller Babylonien. Det skrev med kilskrift på en lertavla och handlar om kung Gilgamesh. Eposet innehöll bland annat att Gilgameshs mor var en odödlig gudinna medan fadern var en vanlig människa vilket gjorde han till två tredjedelars människa. Gilgamesh var en ond människa i berättelsen och folket i hans stad bad till gudarna om hjälp. Gudarna lyssnade och skickade ner Enkidu som var en jämlike till Gilgamesh. De hade ett slagsmål men slutade lika och de blev vänner tillslut. Kilskriften var en typisk genre av epos och poesi eftersom att det är lätt att memorera. Samt användes även bilder i berättelsen, det gjorde det lätt för folk som inte kunde läsa att förstå. Verket hade även gudar med sig i boken. Berättelserna som skrevs var oftast en blandning av en legend och historia. 

Rigveda var en gammal indisk samling av hymner som handlade om kunskap och avgudning. Den innehåller 1028 hymner och 10 600 verser som är indelade i tio böcker. Många av hymnerna handlar om assistans i krig, rikedom och hälsa och hymner för att hylla gudar som bland annat Agni. Typisk för Rigveda är att det är skrivet i hymn och vers vilket användes vid den här tiden för att lära sig långa berättelser, då man brukade sjunga för att memorera verserna.